Att stå där på Landvetter var tårfullt men samtidigt exalterande. Det var en underlig känsla av både vemod och spänd förväntan. Av allt jag skulle lämna bakom mig för ett halvår och allt som skulle vara min framtid under samma tid. Men kanske främst för att det alltid infinner sig en lustig känsla när man sätter sig på en flygstol själv. Ensam elvatusen meter ovanför jorden.

Jag vinkade ner till Västkusten och önskade Sverige lycka till. Sen landade jag några minuter senare i vårt grannland, Danmark. Den där känslan av ensamhet i flygstolen stannade alltså inte så länge. Jag socialiserade mig snabbt med Köpenhamns eftermiddags liv. Söndagsshopping, taspas, glass, kaffe och gatuspexare. Helt plötsligt kändes det som jag var på en annan typ av resa. Det var trevligt och Köpenhamn är fint.

Shoppingen blev såklart HM. Hur ska jag klara ett halvår utan dig?

Mitt absoluta favorithak i staden.

Efter sju timmar av missförstånd av det danska språket, jag har gett upp och kommunicerar numera på engelska, så mötte jag ett välbekant ansikte på Kastrup. Dan kom gående med det största smilet av de alla. Efter en timmes snyltande på Burger Kings läskautomat gick Dan och lade sig på en bänk och gick nervöst genom säkerhetskontrollen med alldeles för stort handbagage. Jag smetade på extra läppstift för att jag lättare skulle charma vakterna, men de hade större problem med den svärande mannen framför. Så jag klarade mig. Men mina axlar och händer klarade sig inte, men det är en annan story.

Långflighten gick bra, jag tjuvlyssnade på folk, tittade på film, pratade med flygvärdarna, åt, sov, åt och drack bränt kaffe. Jag landade i Bangkok. Lyktade på parfymer, provade glasögon, slog ner saker med min stora väska och pratade med kineser. Sen efter 26 timmar landade jag i mitt nya hemland. Bland malajer, indier och kineser. Mitt i den stora högtiden som firas nu, ”biiiiigg biiigg hooolliidaaay” som alla säger. Idag sa även vår taxichaufför att vi inte behövde ha bilbälte för att det är ”Holiday” – man tackar för det.

Dessa två filurer kommer ni få se ganska mycket framöver. Vänj er!