När man fyller år får man ibland paket. Paket som är mycket fina. Jag gillar paket som är till användning men är i sådan kaliber att man kanske inte tar sina sista CSN-slantar och köper det själv.

Jag fick en sådan present av Louise i fredags. Det var något jag önskat mig länge. Inte för att jag bakar särskilt mycket, mest för att jag gillar prylen i sig. Och det är minst lika viktigt, om inte viktigare.

Jag fick ett tårtfat, eller kakakupa, eller glasuppläggningsfast, eller brödförvarare eller en ostbricka. Bra pryl har många namn. Ja en ostbricka var precis vad det blev på lördagskvällen. Först på fredagen kom den fylld med en vacker, festlig, romantisk, söt och underbar prinsesstårta och sen förvandlades den till en cool, snyggt, romantisk och praktiskt ostbricka. Fylld med salta kex istället för söta sockerkaksbottnar. Möglig ost istället för krämig grädde.

Det ni!