Vi fångade Nemo.
Livet lunkar på med små sakta steg här borta på den Malaysiska östkusten. Inget dramatiskt händer och det är precis så vi vill ha det. Fruktdrinkar och 26 gradigt vatten är vardag. Precis som att man kan ta en snorkeltripp i sex timmar som bara kostar 50 kronor eller hyra en båttaxi för hela dagen under hundringen. Men vår vardag innebär också att just i denna sekund sitter en malaj från vårt Guesthouse och sjunger karaoke. Att hon sjunger är en överdrift. Det är lite mer prat, fast med toner i bakgrunden. På högsta volym. Oj nu är det farfar som sjunger. Lite som Julio Iglesias. Vad är det med dessa asiater som älskar karaoke?
Men vi tog iaf den där snorklingstrippen idag. Vi åkte till fem olika spottar. Vi dök, vi filmade, vi följde efter fiskar, vi såg skuggor från hajarna, vi simmade i kapp en sköldpadda och vi fick spruckna läppar av allt saltvatten. Vi såg extremt fina koraller runt en fyr. Sådana färger! Vi har hittat flera hundra Nemosar också. Men idag så fångade även vår båtkapten en liten Nemo i en halv flaska. Den var så fabulös söt. Jag och Astrid fick intala oss att den hade ett extremt bra minne och en inbyggd radar för att inte bli ledsna över att den tappat bort sin familj. Guiden bekräftade detta. Om det var för att behålla friden ombord eller sanning låter vi vara osagt.
För att spä på den här romantiska känslan man hela tiden känner här på ön bland alla par valde vi att åka på snorklingsturen med ett franskt kärlekspar på sin honeymoon. Kan det bli mer romantiskt? De var från Paris, gifte sig i södra Frankrike, i en gammal katolsk kyrka, 250 gäster och massa brudnäppar i samma kläder. Hon rökte, hade buskiga ögonbryn och lite lätt mustasch. Han jobbade inom media, älskade vin och avgudade sin nya fru.












Nemo!