Vi kramades hårt på flygplatsen. Kunde inte sluta skratta i taxin. Kunde inte vara mer än 3 centimeter från varandra när vi gick på gatan. Hoppade i hotellsängen. Trängde oss igenom till folkmassan i Chinatown. Grillade och kokade små spett vid ett bord mitt på gatan. Åt jättestark mat. Svettades. Åt bananroti från en gatustånd med pluffsiga kvinnor. Kollade när tornen släcktes för natten och vandrade sen sakta hem genom denna underbara metropol med så mycket kontraster.

Så såg dagen, då Eric anlände Sydostasien för första gången, ut. Och alla som varit någonstans här, framförallt backpackat genom många länder i denna region, vet att det är en speciell känsla här. Backpacking och kaotisk. Smutsig med charmig. Underbart och spännande. Turistigt men ändå inte. Genuint men uppstyrt. Falskt och äkta. Same same but different.